Solen, solen., solen igen.

Igår svettades jag igenom skjortan när jag satt still, i svagt fläktande vind. Trots att jag upplevde luften som torr igår. Temperaturen var nog inte mer än 43 grader. Inte vad jag såg i alla fall. Men solen står rakt över huvudet på oss. När jag sedan kollar så ser jag att mitt synintryck stämmer. Solen är just nu rakt över oss. Här i Nakamtenga är solens högsta punkt kl 14:05 idag solvinkeln då är inte superexakt zenit men inte alls långt ifrån. Den står som högst på lördag, om två dagar. Jag vet inte men det kan ju i alla fall vara en förklaring till att det upplevs som väldigt varmt. När jag går ut ur skuggan då, mitt på dagen, så svetsar det liksom i hårbotten. Jag får ont i svålen. Men det är ju aldrig mer än någon minut. Ska jag vara ute längre har jag huvudbonad.

Annars ägnade jag gårdagen mest åt att läsa Engagemang av Per Granqvist. Inledningsvis utreder han om människan, enligt forskningen, är altruist eller egoist. Det känns som en bra sak att fundera på när jag är här och gör det jag gör och när jag funderar på hur det jag gör uppfattas här och av er därhemma.

Men på mornarna är det ganska skönt. Mellan 05:30 och 07:00 är det svensk högsommarvärme. När jag sprang igår kom jag iväg först kl 06:00. 45 minuter senare är jag tyvärr inte hemma men då har solen hunnit upp så pass högt att det inte bara är min dåliga kondis som gör att det blir vansinnigt tungt att springa.