Ytterligare en som vågar ta bladet från munnen - modern konst förverkar vårt förtroende. Läs denna artikel och förundras. Själv har jag nu sett delar av Biennalen och delar Bertil Sundstedts syn. Själv kommer jag inte att sluta ägna kraft åt samtidskonst. Det gör jag för att jag älskar att hitta de bra verken bland alla andra. Men det tär verkligen på tålamodet. Och det finns bra verk i Biennalen i Luleå i år. Andres Ramirez Gavirias video som jag kallar implodering är estetiskt tilltalande. Det är en kub varur det pumpas luft så att ett undertryck uppstår. Kuben imploderar i en sky av höghastighetskamerafilmade glasskärvor. Tyvärr avbryts filmen innnan alla glasskärvor lagt sig till ro. Trist. Verkets meditativa stämming hade ökat om hela sekvensen varit med. Också Edith Derdyks "Från var och en till var och en" är sensuellt och vackert. Enkel skönhet, se bilden. Det gillar jag. Men resten är mer eller mindre krystade, ytliga och därmed trista plattityder som inte borde få del av Luleåbornas skattemedel för att få visa upp sig. Det finns bra konst i Sverige. Det verkar däremot vara ont om bra konstutställningsproducenter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar