Ännu en stilla dag i den Goda Byn. Jag bor i ett eget hus.
Det finns ett ytterligare. Runt huset finns ett staket med grindar. Det är ett
absolut krav att man stänger grinden efter sig varje gång. Stänger med regeln. Innanför
stängslet finns buskar och träd. En del blommar. Allt är grönt och det vattnas.
Det finns ingen gräsmatta men en hel del nyplanterade träd. Inhägnade är till
för att hålla getterna ute. Om de kommer in så är det avätet på nolltid. Jag
antar att åsnorna och fåren inte heller skulle ha något emot att komma in här
om mumsa lite.
Det påminner plötsligt om hur det är på Tabor gård,
Vetlanda. Gunnar hade några avgränsade hektar som fälldes av stormen Gudrun.
Gunnar såg möjligheten och planterade ädellövskog. För att den skulle få stå i
fred så behövde hela planteringen inhägnas med ett mycket högt stängsel för att
älgar och rådjur inte skulle få käka sig mätta på bok, ek och ask. Det
stängslet är tre gånger så högt som det som inhägnar trädgården här. På Tabor
Gård har jag själv sett rådjur inne i hägnet i alla fall. Här verkar inte de
betande husdjuren försöka sig på ett skutt. Det finns väl, trots torkan,
tillräckligt för dem att äta för att de ska våga sig på den utmaningen.
Igår var det åter fuktigt och varmt. Inte som efter
mangoregnet men ändå. Jag tyckte inte det kändes så farligt när jag vaknade.
Inspirerad av den rena luften drog jag iväg på en morgonlöptur. Det är
verkligen skönt på morgonen. Det är ljust men ingen direkt sol. Det är därför
heller inga eller vaga skuggor. Djuren gillar ju det också och är därför ute
och är mer aktiva än annars. Jag sprang in i en stor flock pärlhöns. Jag tror
de heter så. När vi var i Uganda blev Ylva helt exalterad varje gång vi såg en
flock. Här gick de runt som höns. De hålls tydligen också som boskap här.
Hoppas jag får chansen att provsmaka äggen medan jag är här.
Jag var fräck nog att inte alltid springa runt gårdar och
byar jag passerade. Jag känner mig ju lite obekväm när jag springer förbi deras
morgonbestyr men det verkar inte särskilt irriterade. Mest förundrade. Gårdarna
är ofta skräpiga. Marken är smutsig av husdjursträck, sot och aska. Husen ser
ofta fina ut på utsidan. Plåttak på de flesta. Det lär de gamla inte uppskatta.
Det blir sämre luftväxling under dem och regnen låter mycket högre. Men så
mycket naturmaterial (gräs?) att bygga med finns inte såhär års. Trots detta så
är barnen hela och rena när de går i små grupper mot skolan. Det också mätta
ut. Jag fattar inte hur de kan hålla sig så rena under dessa förutsättningar.
Själv blir jag dammig om benen bara jag går ut.
1 kommentar:
Hej,
Kul att läsa!
Skicka en kommentar