Resan var inte särskilt påfrestande, eller hade iaf inte
varit det om det inte var för att jag åt en frukost på Bryssels flygplats. Den
matförgiftade mig som det så dramatiskt heter.
Jag sov inte så mycket natten mot måndag heller, så som jag
inte gjort de senaste veckorna. Det har varit spänning inför detta äventyr än
vad som är rimligt. Jag ska bara vara borta från Sverige knappa sex veckor och
i Burkina Faso drygt fem. Det är ju inte eoner av tid.
Flygresan var fin. Från Stockholm var det ju naturligtvis
byst eftersom vi skulle byta i Bryssel. Och självklart var en kollega med
ombord, Berivan Öngurur reste ner för en vecka med Europeiska Sociala
Kommittén. Tyvärr sågs vi inte förrän vi kom ur flygplanet men kul ändå att
ses.
När vi klev ur flygplanet på blanka eftermiddagen i
Ouagadougou var det 43 grader. Eftersom jag redan innan svettades pga magontet
så blev det rätt mäktigt att mötas av den torra bastuvärmen. Nåväl, svetten
försvann från huden i alla fall. Det var tur att det fanns en toalett vid
tullen men immigrationen gick smidigt i övrigt.
Vi möttes av chaufför och jag låg i baksätet och stod ut.
Vägstandarden mot och förbi en ny flygplats som håller på att byggas på den här sidan
om Ouagadougou skulle väcka en del uppståndelse i Sverige. Det var många gupp men också sträckor av bra asfalt. Där vägen
är bra är den också ofta trafikseparerad med en rejäl avgränsning mot cykel- och
mopedfil i båda körriktningar. Bra prio.
Väl framme tog jag en snabb dusch och lade mig på sängen. Släpade
mig upp till middagen och drack vatten och åt en halv papaya. Sedan tillbaka
till det luftkonditionerade rummet och jag sov till klockan 0700 i morse.
Otroligt skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar